Riksrevisionen: Därför blir inte betygen rättvisa

De senaste årens insatser för en mer rättvis och jämlik betygssättning får underkänt av Riksrevisionen.
Skillnaderna mellan resultat på nationella prov och betyg består.
– Regeringen behöver se till att betygssättningen blir likvärdig. Annars hotas systemets legitimitet, säger riksrevisor Helena Lindberg

För fyra år sedan, 2018, ändrades skollagen för att ge resultaten vid de nationella proven större tyngd vid betygssättningen. Skolinspektionen gavs även uppdrag att se till att förändring efterlevdes.

Nu har Riksrevisionen granskat effekterna av insatserna och de är inte nöjda. Skillnaderna mellan resultatet på proven och betygen kvarstår för såväl grundskolan som gymnasiet.

Störst skillnad är det i ämnena matematik och svenska, enligt riksrevisionen. 64 procent av dem som fick underkänt på proven i matematik och 55 procent av de som fick underkänt i svenska fick högre betyg av sin lärare.

Granskningen visar även att det motsatta problemet finns. Högt provresultat – lågt betyg.

Här finns de riktiga problemen

Jörgen Tholin, huvudsekreterare på Vetenskapsrådet samt forskare och docent i pedagogik vid Göteborgs universitet ledde arbetet med betygsutredningen 2018.

– Ämnena som har nationella prov är det minsta problemet. De riktiga betygsproblemen finns i de ämnen som inte har nationella prov och här är gymnasiet särskilt utsatt eftersom det bara är nationella prov i tre av drygt tusen olika kurser, säger han till Skolvärlden.

I riksrevisionens granskning ingick intervjuer med lärare och rektor och slutsatsen från dessa samtal är att det finns en utbredd osäkerhet kring hur lagens formulering ”särskilt beaktas” ska tolkas.

”Det är ett storstadsproblem”

– Lärarna är inte säkra på vad ”särskilt beaktas” betyder, och förändringarna har därför inte påverkat betygssättningen nämnvärt. I stället gör lärare och rektorer ungefär som de alltid har gjort, säger Krister Sund, projektledare för granskningen.

Den bilden delar Jörgen Tholin.

Tholin sågar underlaget

Även om resultatet inte förvånar Jörgen Tholin vill han inte dra fullt så drastiska slutsatser som Riksrevisionen.

– Underlaget är inte fullständigt. Det har varit pandemi ett par år sedan skollagen ändrades och då gjordes inte de nationella proven, i alla fall inte på samma sätt som annars. Så det går inte att göra en riktig jämförelse.

– Betygen är ett antagningsinstrument för mer avancerade studier och fungerar bra som det. Bättre än högskoleproven. Men för att betygen ska fungera i framtiden krävs att de är likvärdiga och rättvisa över landet.

Elever reagerar olika på prov

Hur det ska gå till är en annan fråga.

– Lärarna känner sina elever och har mycket djupare perspektiv på den faktiska kunskapen. Vissa elever triggas av prov och presterar bäst då medan andra får panik och svarar helt fel på saker de kan. I de senare fallen blir det konstigt om läraren ska tvingas sätta betyg efter resultatet på nationella provet, säger Jörgen Tholin.